0 Läs mer >>
Mycket som snurrar i skallen just nu. När man haft helt öppna veckor är det svårt att helt oplanerat få en en fullproppad vecka på en enda dag. Det var det jag fick i fredags. Nu är det helt plötsligt två dagars introduktion till ett jobb, intervju till ett annat och intervju till ytterligare ett annat som ligger mer än 35 mil bort! Helt plötsligt ska jag få ihop detta pussel och jag är väldigt osäker på om jag verkligen kommer genomföra det hela. Jag ser problem och onödig energi försvinna på något som jag inte känner mig jätteintresserad av.
 
Men ändå, i bakhuvudet klingar kontentan av det längsta och ganska långtråkiga talet under examensceremonin, när en hedersproffessor berättade lite skytigt om hela hans låååånga karriär och räknade upp typ 20 växter på latin under varje stopp i hans karriär. Det blev till slut lite tjatigt och det är först i efterhand som jag förstår var han ville komma med att berätta om när han fick erbjudande att jobba i japan och tackade ja och sedan fick erbjudande att jobba i pakistan så tackade han ja till det osv. Grejen är att hela hans karrär som växtproffessor hade kommit från olika erbjudanden och chanser som han hade tackat ja till. Utan längre eftertankte hade han sagt "Jaa, det kan väl jag göra" och så hade han gjort det och sedan fick han ett nytt erbjudande och sa "Jaa, det kan jag väl göra" osv. 
Den inställningen vill jag också sträva efter, att om en chans kommer så ska man våga ta den och inte bara se problemen och hinderna framför. 
 
Så, ja nu har jag ju praktiskt taget sagt emot mig själv lite. Finns några möjliga utfall för det hela så får se åt vilket håll det faller sen är det bara att falla med :)
 
Glad fjärde advent!
 

Norröver

0 Läs mer >>
Att söka jobb kan jämföras lite med att hitta en pojk/flickvän. Du raggar genom att söka en massa jobb och plötsligt får du respons av någon som fastnat för just dig och vill träffas på en personlig dejt (anställningsaintervjun). Innan dejten kollar du upp massa info om den andra, googlar på nätet, följer på insta och stalkar på facebook. Så är det dax för intervjun och liknande frågor och känslor uppstår. En spännande, nervös och förväntansfull känsla och frågor som Kommer den andra tycka om mig? Kommer det kännas rätt för mig? Är detta min framtid? Kommer vi ses igen?
Så under dejten ska man försöka leverera sig själv på ett personligt och bra sätt och hoppas att det uppstår intresse hos båda parter. Ofta brukar det bli rätt trevligt och förhoppningsvis blir intresset större för den andra efter dejten. Men det är också en osäkerhetskänsla för man kan aldrig veta helt. Dejten spelas upp om och om i huvudet och man slås av bättre formuleringar och kommentarer som man borde sagt eller frågat om. Huvudet börjar spinna på hur vår framtid tillsammans skulle se ut tillsammans. Vad ska jag säga om de hör av sig igen? Meningsformuleringarna rör sig fram och tillbaka i huvudet i fall att... Pirret och hoppet.. 
Lite så är det!
 
 

Tanke