justodoit

Mitt tålamod tog slut. Jag skulle köra upp till Alexander igårkväll men på motorvägen innan Lund så la bilen av. oljelampan började blinka rött, fast den inte lyst gult ens. Sedan stängdes motorn av, och där satt jag på motorvägen med varningsblinkerserna på och hade inte koll på vad jag skulle göra. så vad gör man då. Jo man ringer mamma. Alltid lugn och ger goda råd i kris, perfekt! Jag provad att starta bilen igen och javisst den gick igång! Jag körde av motorvägen och körde in till en bensinmack i lund för att kolla oljan. Det var inte jättemycket olja kvar så jag fyllde på den. Vet dock inte om det var det som gjorde att bilen la av, men kanske.. På inrådan av pappsen så var det bäst om jag inte åkte upp till helsingborg ikväll ifall bilen skulle krångla igen, så redan där var jag missnöjd. Dessutom så har mitt ena halvljus behövts bytas så jag passade samtidigt på att be om hjälp att byta det. En snäll kille som jobbade på macken hjälpte mig. Men det var lättare sagt än gjort. Det var jättetrångt och hur svårt som helst att får den förbannade jäkla lampan på plats igen. Han var tvungen att springa in och ta hand om kunder med jämna mellanrum och jag höll på och pillade, letade i instruktionsboken som bara skrev att man skulle vända sig till en Volkswagen verkstad för att få den bytt. En norrländsk lastbilschafför var också där och försökte hjälpa till. I mer än 1 TIMME stod vi där och pillade med lampan! Jag hade precis gett upp och tänkte skita i det när killen på macken lyckades få fast lampan. Shit. Det var ingen glad tjej som åkte hem igen till Lomma, hungrig, trött, kall och utan att fått träffa sin pojkvän... Dumma bil.