Landskapsarkitektur omfattar planering, gestaltning, projektering och förvaltning av landskapet. Till landskapsarkitektur hör följaktligen delämnena landskapsplanering och design av utemiljön. Med landskap avses alla kultur- och naturpräglade mark- och vattenområden, i staden och på landsbygden. Mindre områden så som parker och trädgårdar utgör olika komponenter i landskapet.
Landskapsarkitektur syftar till en ändamålsenlig rumslig gestaltning av växter, byggda material, mark, och vatten. Utgångspunkterna i landskapsplaneringen är landskapet som ett dynamiskt system tillsammans med människornas behov, önskemål, avsikter eller intressen. Modellering och förmedling av alternativa utvecklingsmöjligheter är centrala.
I vardagligt tal är landskapsarkitektur huvudsakligen en produkt i form av exempelvis en park, en trädgård, en fontän, en våtmark och dess flora och fauna som planeras skydd för, en naturreservat eller en vägdragning.
En förskjutning från produkten till upplevelsen av densamma innebär ett annat sätt att använda begreppet landskapsarkitektur. Förskjutningen innebär att fokus flyttas till själva upplevelsen. Forskningen inom ämnet har därmed i uppgift att utveckla professionens kunskapsfält. Teoribildningen inom ämnet hämtar intryck från bland annat design, arkitektur, ekologi, planering, miljöpsykologi, sociologi, kommunikation och systemteori.
Ämnet har ett ursprung som profession. Landskapsarkitektur kan därför alternativt beskrivas som den samlade kunskap som en praktiker, en landskapsarkitekt använder i genomförandet av projekt.
Landskapsarkitektur som profession söker former som realiserar en uttalad andemening. Målet är att väga samman intressen och värden till en attraktiv och långsiktigt hållbar helhet. Den ämnesmässiga förankringen finns i landskapsarkitekturens, samhällsbyggandets och trädgårdskonstens historia, i landskapsarkitekturens teorier och i den estetiska upplevelsen, med konstnärsliknande arbetsmetoder.
Inom landskapsarkitektur används en mångfald av metoder, men central är den friare - heuristiska - arkitektens designmetod. Genom skissande och senare med ritningar, bilder, fysiska och digitala modeller utforma och kommunicera tänkbara lösningar.